dubbelvikta papper, alla skriver ner det djur man tycker att en person är och tejpar det så att ingen kan se vad det står på lappen på personens A4papper som den har på ryggen. Det slutar med att alla har olika djur på sin rygg. Man väljer djuret efter hur man ser personen i positivt hänseende. Slutligen får personen innan den läser vad andra ansett att den är för ett djur, själv skirva ner vad den själv anser sig vara. Därefter läser en i taget upp de djur man fått sig tilldelead medan kursmedlemmarna beskriver varför man ansetts vara ett visst djur och man får sedan själv beskriva vilket djur man själv valt och varför man valt detta djur. 

Tänk dig att du är ute och rider på en stor elefant. Du styr elefanten med tömmarna och ni tar er fram sakta men säkert. Men ridturen går bara bra så länge ni följer den väg som elefanten är van att gå. När du försöker styra elefanten att ta en ny väg blir det betydligt svårare. Om du som ryttare är riktigt bestämd kanske elefanten kan förmås att ta några steg i en ny riktning, men elefanten är stark, och snart är ni tillbaka på den gamla vanliga vägen.

Bilden från en nationalpark i Guwahati, Assam, i nordöstra Indien. Fotograf: Olivia Linderoth
Läs mer om Olivia på www.oliviasresa.spotlife.se

Det här är en bild av hur vi fungerar som människor. Logiskt vet vi vad vi bör göra för att nå våra mål, men det är såå svårt att förmå sig att ändra beteende…

Elefanten är en symbol för människans emotionella och instinktiva sida. Vi tror att det är ryttaren (logiken) som kontrollerar elefanten, men så är det oftast inte. I princip är det elefanten som bestämmer vart vi ska gå och styr våra beslut. Ryttaren kan göra finjusteringar och hittar på en bra förklaring till elefantens beteende…

Både ryttaren och elefanten har styrkor och svagheter. Elefanten är oberäknelig och lat, och letar ofta efter snabb utdelning. Alla känslor finns i elefanten: kärlek, medkänsla, sympati och lojalitet. Elefanten är den som står för energi och drivkraft, den är här och nu. Den här styrkan är spegelbilden av ryttarens största svagheter: att överanalysera och fokusera på problem. Men ryttaren ser målet och är expert på att planera och kan tänka långsiktigt.
Om elefanten vägrar trampa i rätt riktning fungerar det inte att rycka i tyglarna. Om ryttaren och elefanten inte är eniga om riktningen, så vinner alltid sex ton elefant. Elefanten har en enorm kraft men distraheras lätt av allt som dyker upp längs vägen. Om inte elefanten kan motiveras kommer ryttaren aldrig att orka styra elefanten någon längre sträcka. Man orkar inte göra en stor förändring enbart genom självkontroll, förr eller senare tappar man den. Så för att komma dit vi vill, måste vi se till att ryttaren och elefanten är överens och samarbetar…

Hur gör man det?

Elefanten måste övertygas med känslor för att gå i rätt riktning, den motiveras inte av logik. Försök att hitta ett sätt att aktivera rätt känslor i elefanten - lust, medkänsla, envishet, lojalitet, ilska? Man måste KÄNNA behovet av förändring. Tänk på hur deltagarna i tv-programmet “Du är vad du äter” motiveras att ändra sina matvanor genom att man lassar upp en veckas matintag på ett stort bord, detta inslag i programmet rör alltid upp känslor.

Skapa rätt förutsättningar för förändringen! Elefanten (vi) går oftast den enklaste vägen, så ett tips är att göra den rätta vägen till den enklaste vägen att gå. Det blir lättare att genomföra en förändring om vi börjar att röja mark och se över vår situation och vår omgivning. Ge dig själv, ditt team eller din organisation rätt förutsättningar för att lyckas!

Inlägget är inspirerat av boken ”Switch – how to change things when change is hard” av Chip och Dan Heath, som i sin tur fått abalogin av elefanten och ryttaren från socialpsykologen Jonathan Haidt.

Känns det som om något behöver förändras i ditt liv? Har du svårt att hitta balansen i vardagen? Ditt liv består av många delar och varje del behöver sitt eget utrymme för att det ska rulla fram friktionsfritt. Vilka är viktiga för dig? Hur ser det ut i ditt liv? I den här övningen kan du ta reda på det. (Övningen benämns ibland som tidstårtan eller livstårtan.)

Livshjulet är ett verktyg som länge använts av många för att få en visuell bild av  ett nuläge och se vad man behöver förändra. Kallas ibland för tidstårta eller tidshjul. Man tänker sig livet som ett hjul som ska rulla. Om det ska rulla på ett bra sätt gäller det att de olika delarna i hjulet är lika stora.Genom att analysera nuläget med hjälp av livhjulet så ser man var obalanserna sitter och det blir lä­ttare att gå vidare och bestämma sig för vad man vill förändra.

1. Dela in ditt livshjul i olika bitar
Varje ”tårtbit” ­representerar en viktig del av ditt liv – just nu. Du väljer själv vilka delar. Till exempel hälsa, relationer, ekonomi, familj, arbete, egentid, kärlek, fritid, vänner…

2. Fundera över önskvärt läge
Ta till exempel tårtbiten ”fritid”. Hur ser din fritid ut när den är fylld som du önskar? Gå systematiskt igenom alla tårtbitarna och skriv ner tre konkreta exempel på önskvärt läge för varje område.

3. Hur nöjd är du med varje bit i dag?
Är bitarna fyllda med till 100 % belåtenhet? Känn efter och färglägg från navet och utåt. Ju längre ut mot yttre ­gränsen du kommer, desto nöjdare är du.

4. Se på helheten – hur ser ditt livshjul ut just nu?
Är ditt hjul runt och balanserat? Vilka delar är i obalans? Vad påverkar vad?

5. Om obalansen finns i delen hälsa – gör även ett hälsohjul
Delarna i hälsohjulet kan t ex bestå av mat, motion, ­sömn, själv­känsla…
På samma sätt kan du jobba vidare och gå in mer i detalj i varje del av ditt livshjul.

6. Gör en handlingsplan för de delar som behöver utvecklas
De exempel på önskvärt läge du skrivit runt hjulet är de konkreta mål du strävar efter. Hur ska du nå dit? Vilka förändringar behöver du göra? Vem kan hjälpa dig? Kan du redan idag planera din vardag annorlunda, skriva in egentid i almanackan t ex.

En metod för att arbeta fram en enkel individuell strategi för att nå sina mål, sin vision. Med bilden av en kompass som hjälp strukturerar man sina tankar. Man börjar med att formulera sin vision, identifierar sedan hinder och formulerar strategier för att nå visionen.

Använd bilden av kompassen och skriv svar under varje väderstreck.

V – Vision. Hur skulle jag vilja att det var? Drömläget!

N – Nuläge. Hur ser det ut nu? + och -

Ö - Hinder att överbrygga. Vilka hinder finns? Lista!

S - Styrkor/resurser som jag har

Gå sedan vidare:
1. Vilket är det första steget som du vill ta för att nå din vision?

2. Vad behöver du hjälp med? Vilka kan hjälpa dig?

3. Vilka styrkor har du som kan vara till hjälp för dig?

Om man gör detta i grupp så kan arbetsgången se ut så här:

Steg 1: Deltagarna fyller i papperet individuellt och svara på frågorna.

Steg 2: Deltagarna delas in i par och får presentera sin kompass för sin partner och ge varann feedback.

Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.

Ur Doktor Glas, Hjalmar Söderberg, 1905

Lära känna sig själv/ framtidsplaner

Berätta för deltagarna att de så här i slutet av kursen ska få skriva ett brev till sig själva. Ingen förutom de själva kommer att läsa brevet. Dela ut papper och kuvert. Var och en ska skriva sin adress på kuvertet. Efter att brevet är färdigskrivet, ska deltagarna lägga det i sitt kuvert och klistra igen det.

Instruktionen för vad brevet kan handla om kan variera. Detta är några förslag:

1. Skriv fritt om det som berörde dig mest på kursen.
2. Utifrån kursen som helhet: Vad vill du 1) Börja med… 2) Sluta med… 3 ) Fortsätta med…
3. Berätta om en av de andra deltagarna som du lärt dig mycket av.
4. Vad under kursen fick dig att känna mest?
5. Vad gav den situationen dig?
6. Vem blev du under kursen?
7. Vem vill du bli i fortsättningen?
8. Vilka lärdomar och insikter tar du med dig härifrån?
9. Vad lämnar du kvar?
10. Hur vill du tillämpa erfarenheten av kursen i din vardag?