Tänkandet är viktig mänsklig förmåga. Ett problem är dock att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar ihop känslor, information, logik, önskningar och kreativitet.

Syftet  är att styra tänkandet och att dela upp det i delar så att den/de som tänker använder endast ett sätt att tänka åt gången. En viss färg representerar en viss sorts tänkande. Metoden kan användas när en grupp behöver lösa ett problem och undvika argumentation. Den kan också användas när en enskild individ ska lösa ett komplext problem och behöver komma loss från sina gamla vanliga tankemönster.

Vit: Neutral, bär fakta och information. Vilken information har ni? Vilken information behöver ni?

Röd: Eld, passion, värme, känsla… Du litar på din intuition, visar bilder utan förklaringar.

Svart: Svarta tankar, pessimistens hatt, fylld med dömande, negativ kritik och varningar om varför saker inte fungerar.

Gul: Solsken och positiva tankar, du ser möjligheter och fördelar med förslagen.

Grön: Grön växtlighet, kreativitet, tänker utanför ramarna och inställd på nya idéer och nya möjligheter.

Blå: Himlen, ser helheten, letar efter röda tråden och söker samband, mönster och analys. Under blå hatt sätts dagordningen för mötet, vilken ordning och hur ofta hattarna används. Summerar diskussionen.

Man kan antingen bestämma att en person ska iklä sig en viss hatt under mötet och se till att låta den komma till användning under diskussionen alternativt att hela gruppen använder en hatt i taget.

Alternativt kan man låta diskussionen flöda fritt och låta var och en kommentera vilken hatt man använder när man gör ett inlägg. Gruppen bör då och då stanna upp och fråga sig om man verkligen använt sig av alla hattar eller om man missat något perspektiv.

Exempel:

- Vit  redogör för frågan
- Grön  spånar på hur ni kan gå vidare med nya idéer och möjligheter
- Gul  hjälper till att lista alla fördelar med förslaget
- Svart  drar nackdelarna, allt som kan gå fel
- Röd – vad säger magkänslan?
- Blå avslutar med att sammanfatta

Som avslutning på en aktivitet kan man gå laget runt och låta alla deltagare säga något om hur man upplevt dagen/mötet. Ett problem som ofta uppstår då är att en del deltagare passar på att prata mycket mer än vad man egentligen har tid till! Ett annorlunda sätt att fördela tiden vid en ”laget runt” är att använda tändstickor.

Gör så här:
Deltagarna står upp i en ring. Ledaren tar fram en tändsticksask och förklarar:

”Alla ska få säga några ord om dagen/kursen/workshopen. Medan du pratar så håller du i en tändsticka som du tänt. Så länge din tändsticka brinner, så länge får du prata!”

Ledaren lämnar sedan över tändsticksasken till den första personen.

Denna metod gör att alla fokuserar, det blir en skön stämning, nästan lite högtidlig. Det blir lite roligt – för några tändstickor kommer ju att slockna innan personen pratat färdigt….

Som sista person får du som ledare prata – och kan passa på att avrunda på ett bra sätt.

Kom överens om ett tema för övningen.
Sätt 4-5 stolar i en ring i mitten av rummet. Låt alla deltagare sitta på var sin stol i en eller två ringar runt den inre ringen av stolar.

Berätta att det nu finns möjlighet att samtala fritt kring det aktuella temat, men att samtalet är styrt av några enkla regler för att underlätta reflektion och kommunikation:

Regler:

• Samtalet får bara föras mellan de personer som sitter i den inre ringen.
• Vem som helst får sitta där, när som helst.
• De som sitter i de yttre ringarna får inte säga något, varken med varandra eller med de som sitter i den inre ringen. Man får bara lyssna till samtalet i den inre ringen, och reflektera tyst för sig själv.
• De som samtalar med varandra i den inre ringen får bara rikta sig till varandra, och bör undvika att titta på dem som sitter i de yttre ringarna.
• Om alla stolar i den inre ringen är upptagna, kan en deltagare i den yttre ringen klappa någon i den inre ringen på axeln. Då måste den personen lämna sin plats åt den person som vill in.
• Alla deltagare kan gå ut och in i ringen hur många gånger som helst.
• Den inre ringen behöver inte vara full för att samtalet skall kunna pågå. Det räcker med att det finns en person i den inre ringen.
• Det gör inte heller något om den inre ringen är tom vid ett eller flera tillfälle under övningen.

Inbjud deltagarna att börja samtalet. Berätta hur lång tid de kommer att ha på sig. Det bör vara mellan 15-30 minuter.

Eventuellt kan man avsluta övningen med att ge alla deltagare möjlighet att berätta vilka slutsatser de som individer har dragit av samtalet. Dessa slutsatser kan vid behov noteras på ett blädderblock. Poängtera att deltagarna inte behöver vara överens om slutsatserna.

SWOT-analysen är en enkel och användbar metod för såväl företagsvärlden, i utbildningssammanhang och i projektverksamhet. Metoden kan användas bl.a för att analysera strategier, göra utvärderingar och nulägesanalyser och för att dra upp riktlinjer för framtiden.
En SWOT kan också användas när man ska formulera en gemensam strategi gällande någon fråga. Metoden kan användas för stora och små frågor.

SWOT är en förkortning av

S = Strengths (Styrkor)

W = Weakness (Svagheter)

O = Opportunities (Möjligheter)

T = Threats (Hot)

När ska vi använda denna metod?

SWOT-analysen kan göras på verksamheten som helhet men man kan också välja ut ett mindre område som t.ex möten, information, metoder…

Exempelvis när man vill

• skapa underlag att jobba vidare från
• analysera nuläget och strategier
• belysa framtidens möjligheter och hot
• kartlägga ett problem
• få underlag till att skapa visioner

Alla i verksamheten kan delta i en SWOT-analys. Var och en kan på papper fylla i hur man ser på styrkor, svagheter, osv. De samlade resultaten kan sammanställas på ett blädderblock. Efter en SWOT-analys kan arbetet fortsätta i en arbetsgrupp som ser över hur styrkor och möjligheter kan utnyttjas och hur man skall gå tillväga för att minska svagheter och möta hot.

Man kan också använda SWOT regelbundet för att utvärdera arbetet.
Vilka är styrkorna? Vad kan bli bättre? Finns där några hot? Vilka åtgärder behövs?

SWOT-analysen kan också hjälpa att identifiera problem och att i tid möta konflikter, missnöje och i stället göra alla delaktiga i ansvaret. Det är en möjlighet att i tid rätta till misstag.

Hur genomförs metoden?

Börja med att rita upp ett fyrfält, t.ex på ett blädderblock. Namnge de olika rutorna.
Lista alla starka sidor och fördelar med frågan/problemet under ca 10 minuter (eller tills temat är uttömt).
Fortsätt därefter med svagheter och lista på motsvarande sätt alla fel, hinder och problem som finns med nuläget.

När detta är gjort, se igenom er nulägesbild som bildas av de rutorna tillsammans. Diskutera och rösta fra

Gå nu vidare mot FRAMTIDEN och jobba på motsvarande sätt med möjligheter. Var fantasifulla, skriv ner alla idéer. Avsluta med hoten. Vilka yttre och inre hot finns mot verksamheten/gruppen/frågan? Diskutera därefter fram de viktigaste hoten. Fortsätt arbeta kring frågorna till en konkret handlingsplan med vem som gör vad.

Är man många deltagare kan man dela upp sig i mindre grupper och därefter sammanfatta allt i en stor SWOT.

Frågor att utgå från när man bearbetar resultaten vidare:

• Hur kan vi behålla, underhålla och förbättra våra STYRKOR?
• Hur kan vi minimera våra SVAGHETER?
• Vilken förbättringspotential finns?
• Hur kan vi ta tillvara våra MÖJLIGHETER?
• Hur kan vi förebygga och neutralisera HOTEN?

När SWOT-analysen är gjord bör man tillsammans göra en prioritering av vad man ska jobba vidare med. Genom att kombinera resultaten från en SWOT-analys i en matris kan man utveckla olika strategier. En SWOT-analys skall leva och upprepas i olika sammanhang. Då blir det en vana – en god sådan.